Fredag
Filmfestivalen i Skara tog slut i onsdags. Palmes skugga svävade över den i form av Call Girl, Palme och Hassel - Privatspanarna. Filmen om Palme kan jag verkligen rekommendera! Hasselfilmen däremot var det sämsta jag sett på länge, vred mig i vånda och ville egentligen smita iväg innan filmen var slut. Försökte hitta försonande drag efteråt - som att den ju var ganska humoristisk eller så vardagsrealistisk och grå att det blev coolt. Men till syvende och sist - allt det hade varit bra om filmeländet haft nån spännande handling... Jag brukar bli uppretat av filmer med abrupta slut med trådar fortfarande hängande i luften, här var det en lättnad av filmen plötsligt tog slut så man kunde sticka hem!
Möjligen bleknade filmen i skuggan av den kanonbra filmen innan om Palme. Jag har inte så bra koll på Palmes tidiga år och hans bakgrund och fick lära mig en del nytt. Först blev jag helimpad - den begåvade Palme från överklassbakgrund blir sosseledare. Klassförädare sade folk. Jag skulle snarare kalla det extra nobelt att ta ställning för folk när det inte gynnar en själv! Härlig idealism. Vågade sticka ut hakan ordentligt stå för det andra inte vågat. Något som var vackert var när Desmond Tutu förklarade att den "genuint färgblinde" Palme var en starkt bidragande orsak till att de inte blivit anti-vita av sin kamp!
Jag tänkte att det var en hyllningsfilm om Palme, men senare i filmen lyste också några obehagliga drag igenom. Det som slog mig var hur oerhört bra han var på att ljuga! Han uttalade sig om IB-affären och Geijeraffären med stor kraft. Inte en blinkning, inte ett darr. Tvärtom, redan innan han svarat och bara omformulerat frågan i sina egna ord, så lyste hela hans hållning och tonfall av hur ABSURD hela frågeställningen var.
Men nu ska jag fortsätta med ett nytt porträtt! Funderar på att se filmen Enter the Void ikväll:
Möjligen bleknade filmen i skuggan av den kanonbra filmen innan om Palme. Jag har inte så bra koll på Palmes tidiga år och hans bakgrund och fick lära mig en del nytt. Först blev jag helimpad - den begåvade Palme från överklassbakgrund blir sosseledare. Klassförädare sade folk. Jag skulle snarare kalla det extra nobelt att ta ställning för folk när det inte gynnar en själv! Härlig idealism. Vågade sticka ut hakan ordentligt stå för det andra inte vågat. Något som var vackert var när Desmond Tutu förklarade att den "genuint färgblinde" Palme var en starkt bidragande orsak till att de inte blivit anti-vita av sin kamp!
Jag tänkte att det var en hyllningsfilm om Palme, men senare i filmen lyste också några obehagliga drag igenom. Det som slog mig var hur oerhört bra han var på att ljuga! Han uttalade sig om IB-affären och Geijeraffären med stor kraft. Inte en blinkning, inte ett darr. Tvärtom, redan innan han svarat och bara omformulerat frågan i sina egna ord, så lyste hela hans hållning och tonfall av hur ABSURD hela frågeställningen var.
Men nu ska jag fortsätta med ett nytt porträtt! Funderar på att se filmen Enter the Void ikväll:
http://www.imdb.com/title/tt1191111/
A drug dealer becomes interested in death and re-incarnation after reading "The Tibetan Book of the Dead". Suddenly dead, his soul floats through Tokyo observing the dramas of his friends and foes. An oath determines his next step 'as a soul'.