Mina erfarenheter av 5:2-dieten
Först ska jag säga att jag är medveten om att detta inte var något bra val av klänning. Jag beställde den från Asien för cirka en hundralapp, bara för att jag var nyfiken på om såna kläder kunde vara OK (svaret är nja - det är lite av ett lotteri. Ska skriva ett inlägg om det senare). Klänningen visade sig vara mycket kortare än jag trott och även ha en del andra problem (sugs in mot benen och korvar sig lite i midjan), men man råkade se ganska bra hur jag ser ut just nu så var bara därför jag valde den här bilden.
Nu har jag inte några extrema före-bilder. Var väl uppe i en bmi på 24 när jag var som "fetast" (vilket trots allt var ganska bra med tanke på att jag satte i mig mat som en hel karl. Inte så extremt onyttigt, mer portionstorleken var ett problem. Har alltid ätit mycket men blev nog extra rubbad av medicinen Mirtazapin). Nu tror jag nästan är nere på en sisådär bmi 21 och känner mig lagom smal. Har legat ungefär här i flera månader och det verkar inte vara nåt problem att hålla sig kvar här.
Så för att komma till sak. Lite förskräckt över att jag började närma mig gränsen för övervikt (vilket för min del sätter sig på ett oproportinerligt sätt nästan enbart på baken vilket gör kroppen fel proportionerad - axlarna växer ju inte på motsvarande sätt) så testade jag 5:2 ett tag och tyckte det var helt värdelöst! Van vid att alltid äta kände jag en massa konstiga symptom - matthet, frusenhet, repetativa tankar om mat som gjorde att jag fick svårt att koncentera mig på saker. För mig som är väldigt morgontrött ökar hungern över dagen för att nå maximum på kvällen, och att gå och lägga sig vrålhungrig är ganska plågsamt. Kroppen verkar flytta runt energin på natten/ ta från depåer (eller om det är hormoner som ändrar sig?) så på morgonen är hungern borta igen trots att jag inte ätit något...
Men av någon orsak jag inte minns så orkade jag efter en tid göra ett andra försök. Kanske var det hoppet om att stänga av inflammatoriska processer i kroppen (haft en del problem med halsen). Och den här gången höll jag ut längre. Och sen inträffade gradvis en förändring i kroppen som jag blev mycket förvånad över! Efter några veckor så slutade jag frysa på fastedagarna och hungern klingade av. Någar veckor till och jag hade lika hög energinivå på fastedagar som på ätdagar och kunde utan att må dåligt köra ett pass spinningcykel eller gå en lång promenad. Det var också en lite trälig inlärningfas då jag lärde mig vad olika livsmedel har för energiinnehåll och var tvungen att tänka och räkna hela tiden (och införskaffa en mer exakt hushållsvåg). Nu går det mer på autopilot och när man inte längre behöver tänka så går det mycket lättare.
Så mitt slutliga omdöme är att 5:2 är kanoners! :) Du kan reglera din vikt till exakt vad du vill, du känner dig inte lika beroende av mat (är man t.ex. ute och reser och inte kommer åt att äta på flera timmar så känns det inte som man ska tuppa av), liksom mer felsäker. Tycker jag mår allmänt bra och känner mig klar i tanken. Och som säkert alla redan känner till så ska det förhoppningsvis påverka andra grejer i kroppen. Hormonet IGF-1 går ned. Kanske nybildas även lite nervceller :)
Jag har skapat en ny avdelning här på bloggen om 5:2 och Okinawa-dieten. Nu har jag inte skrivit om Okinawa ännu, men har en bok med en ganska omfattande receptdel. Så tänkte skriva om olika recept jag testar framöver och lite annat jag eventuellt tycker är intressant i boken. Nyfiken på om det finns detaljer i deras matlagning/val av livsmedel som skiljer sig från vad vi här tycker är "nyttig mat". Om det finns några överraskningar...
Favortitmat just nu fastedagar är kycklingröra med shiratakinudlar och röd dahl med massor med kryddor. Recepten finns inlagda i den nya avdelningen. Har man ber bråttom kan man äta färska blåbär, hallon eller jordgubbar t.ex. Innehåller förvånansvärt lite kcal - men smakar gott och innehåller diverse nyttigheter. Enda haken är väl att det är lite halvdyrt att äta så mycket färska bär som jag gör, men det är det nog värt. Matkostnaden har ändå gått ned. Det har också blivit mycket kvarg, svamp, makrill i tomatsås, minikeso m.m.
De dagar jag äter äter jag hur mycket jag vill kanske jag borde tillägga. Kört en hårdare variant periodvis med fler fastedagar, men aldrig två dagar efter varandra som en del gör. Tycker det känns för mentalt slitigt och är rädd att kvadda ämnesomsättningen. Tänker att det kanske är bra om cýklerna är så pass snabba att kroppen inte riktigt fattar att den går back.
En del äter ingenting alls fastedagarna, men jag äter ALLTID mina 500 kcal. Även om det inte är mycket är det enorm skillnad mot att inte äta alls. De där 500 kcal är precis vad som behövs för att min kropp ska gå runt precis som vanligt. Ser ingen orsak att späka mig mer. Eftersom jag inte känner mycket hunger på dan, däremot mer på kvällen så kanske jag äter en lätt lunch av bär till lunch på ca 100 kcal men en mer normal måltid (med mer protein) till middag på 400 kcal. För andra verkar det som det funkar bättre med tvärtom. För säkerhets skull äter jag multivitamin, d-vitamin och omega-3.
Nu har jag inte några extrema före-bilder. Var väl uppe i en bmi på 24 när jag var som "fetast" (vilket trots allt var ganska bra med tanke på att jag satte i mig mat som en hel karl. Inte så extremt onyttigt, mer portionstorleken var ett problem. Har alltid ätit mycket men blev nog extra rubbad av medicinen Mirtazapin). Nu tror jag nästan är nere på en sisådär bmi 21 och känner mig lagom smal. Har legat ungefär här i flera månader och det verkar inte vara nåt problem att hålla sig kvar här.
Så för att komma till sak. Lite förskräckt över att jag började närma mig gränsen för övervikt (vilket för min del sätter sig på ett oproportinerligt sätt nästan enbart på baken vilket gör kroppen fel proportionerad - axlarna växer ju inte på motsvarande sätt) så testade jag 5:2 ett tag och tyckte det var helt värdelöst! Van vid att alltid äta kände jag en massa konstiga symptom - matthet, frusenhet, repetativa tankar om mat som gjorde att jag fick svårt att koncentera mig på saker. För mig som är väldigt morgontrött ökar hungern över dagen för att nå maximum på kvällen, och att gå och lägga sig vrålhungrig är ganska plågsamt. Kroppen verkar flytta runt energin på natten/ ta från depåer (eller om det är hormoner som ändrar sig?) så på morgonen är hungern borta igen trots att jag inte ätit något...
Men av någon orsak jag inte minns så orkade jag efter en tid göra ett andra försök. Kanske var det hoppet om att stänga av inflammatoriska processer i kroppen (haft en del problem med halsen). Och den här gången höll jag ut längre. Och sen inträffade gradvis en förändring i kroppen som jag blev mycket förvånad över! Efter några veckor så slutade jag frysa på fastedagarna och hungern klingade av. Någar veckor till och jag hade lika hög energinivå på fastedagar som på ätdagar och kunde utan att må dåligt köra ett pass spinningcykel eller gå en lång promenad. Det var också en lite trälig inlärningfas då jag lärde mig vad olika livsmedel har för energiinnehåll och var tvungen att tänka och räkna hela tiden (och införskaffa en mer exakt hushållsvåg). Nu går det mer på autopilot och när man inte längre behöver tänka så går det mycket lättare.
Så mitt slutliga omdöme är att 5:2 är kanoners! :) Du kan reglera din vikt till exakt vad du vill, du känner dig inte lika beroende av mat (är man t.ex. ute och reser och inte kommer åt att äta på flera timmar så känns det inte som man ska tuppa av), liksom mer felsäker. Tycker jag mår allmänt bra och känner mig klar i tanken. Och som säkert alla redan känner till så ska det förhoppningsvis påverka andra grejer i kroppen. Hormonet IGF-1 går ned. Kanske nybildas även lite nervceller :)
Jag har skapat en ny avdelning här på bloggen om 5:2 och Okinawa-dieten. Nu har jag inte skrivit om Okinawa ännu, men har en bok med en ganska omfattande receptdel. Så tänkte skriva om olika recept jag testar framöver och lite annat jag eventuellt tycker är intressant i boken. Nyfiken på om det finns detaljer i deras matlagning/val av livsmedel som skiljer sig från vad vi här tycker är "nyttig mat". Om det finns några överraskningar...
Favortitmat just nu fastedagar är kycklingröra med shiratakinudlar och röd dahl med massor med kryddor. Recepten finns inlagda i den nya avdelningen. Har man ber bråttom kan man äta färska blåbär, hallon eller jordgubbar t.ex. Innehåller förvånansvärt lite kcal - men smakar gott och innehåller diverse nyttigheter. Enda haken är väl att det är lite halvdyrt att äta så mycket färska bär som jag gör, men det är det nog värt. Matkostnaden har ändå gått ned. Det har också blivit mycket kvarg, svamp, makrill i tomatsås, minikeso m.m.
De dagar jag äter äter jag hur mycket jag vill kanske jag borde tillägga. Kört en hårdare variant periodvis med fler fastedagar, men aldrig två dagar efter varandra som en del gör. Tycker det känns för mentalt slitigt och är rädd att kvadda ämnesomsättningen. Tänker att det kanske är bra om cýklerna är så pass snabba att kroppen inte riktigt fattar att den går back.
En del äter ingenting alls fastedagarna, men jag äter ALLTID mina 500 kcal. Även om det inte är mycket är det enorm skillnad mot att inte äta alls. De där 500 kcal är precis vad som behövs för att min kropp ska gå runt precis som vanligt. Ser ingen orsak att späka mig mer. Eftersom jag inte känner mycket hunger på dan, däremot mer på kvällen så kanske jag äter en lätt lunch av bär till lunch på ca 100 kcal men en mer normal måltid (med mer protein) till middag på 400 kcal. För andra verkar det som det funkar bättre med tvärtom. För säkerhets skull äter jag multivitamin, d-vitamin och omega-3.